onsdag 9 december 2009

Ständigt denna vessla.

Ja, kommer ni ihåg Ture Sventon? Jag vet inte varför denna vesslemening flög ur mig, men jag tyckte det lät bra. *s*
Jag sitter och svullar ostmackor och yoggi. Jag har varit illamående hela dagen idag. Antar att det beror på allt kaffepimplande. Att jag inte lärt mig än! Jag tål inte kaffe tror jag, mår alltid så himla illa av det. Men är man kaffemissbrukare så är man... *s* Vi käkade middag för bara några timmar sen, men illamåendet blir bättre om jag får nåt i magen, annars skulle jag nog inte orkat vräka i mig det här nu. Jaja, ett jäkla tjat på mig!

Var iväg på kalas en sväng. Köpte lite chokladaskar till systrarna Isaksson, och blev bjuden på underbar chokladtårta, lussebullar, kaffe (såkart...) och pepparkakor. Var något mätt måste jag erkänna, när jag cyklade iväg efter en timme. Hämtade Kelly, och hamnade på en lekplats här i närheten. Vi gungade och promenerade runt lite innan vi hamnade på skolgården. Vi hittade en gömd skatt - en bortglömd rockring, och den roade vi oss med ett bra tag innan mamma Cecilia höll på att kissa på sig och släpade med sig fröken Kelly hem. *s*

Jag ska ta tag i pluggandet lite nu ikväll. Fick lite gjort i alla fall under mina tidigare pluggtimmar, men jag antar att jag inte får tappa fokus nu när jag bara har en dag till på mig att lära mig allt om ekologi, evolution och allt vad det heter... *s*
Dessutom har jag varit duktig idag. Jag har varit inne på bostäder och fixat kopior på mitt hyreskontrakt, så i morgon är det jag som skickar in papperen om förlängt bostadsbidrag till f-kassan. *kors i taket* Ringde runt om lite räkningar också, och försökte förgäves få tag på skatteverket. Jag är tvungen att betala drygt 3300 spänn i restskatt efter jul. Självklart såna pengar jag går omkring med i bakfickan... *s* Finns inte en chans att jag kan betala allt detta, inte ens en del av det faktiskt, just nu så de får snällt gå med på en avbetalningsplan. Huvudsaken är väl ändå att de får sina pengar?

Usch. Jag kommer på mig själv med att ständigt gå och vänta på dåliga besked. Hur skulle jag reagera? Jag hade ju inte kunnat visa något, bara le och acceptera. Ändå kan jag ju inte förvänta mig något, för det vore ju hemskt för alla parter! Nej, packar in alla tankar och släpper inte ut dem nu på ett tag, det är nog bäst så, annars lär jag inte kunna plugga.
Ciao!

Inga kommentarer: