måndag 25 januari 2010

I love the way you work it...

Hej på er alla!
Vilken hemsk dag! Det är verkligen inte min grej att sitta inlåst bakom fyra väggar och göra ingenting. Visst har jag gjort lite nytta idag, jag har mejlat runt till vinnarna av mina auktioner på Tradera, och lagt upp några nya, betalat mina räkningar och lite sådär, men annars då? Näe, ingen som helst nytta. Fast visst är det skönt på sätt och vis att kunna sitta osminkad och nerklädd och bara vara. Ja, såna dagar behövs verkligen ibland! Och nu blir det inte många lugna stunder på resten av veckan.

Jag var iväg på Vattenworkout på Vattenpalatset nu ikväll. Jag har inte varit på något sånt på väldigt länge, och det var riktigt jobbigt! Man känner ju av att man har lite muskler där bakom allt underhudsfett liksom. ;) Efter en liten stund i bastun höll jag på att dö. Kände hur jag knappt kunde andas och det började snurra i huvudet. De andra hällde på så mycket vatten på de förbannade stenarna att jag höll på att koka upp där inne! Fick gå ut med jämna mellanrum och duscha iskallt innan jag satte mig där inne i några minuter till. Gav upp till sist och gick ner för att göra mig klar för att gå.
Träffade Martina utanför gymnasiet, och så gick vi till Konsum tillsammans innan vi skiljdes åt där hon bor. Jag proppade i mig massa broccoli, svampstuvning och pannbiff när jag kom hem, och kikade lite på CSI New York. Jag älskar CSI-serierna! Dessutom är Mac så jäkla snygg i NY-serien. ;)

Jag känner mig lite... hm... Ja, jag känner mig lite ikväll. Dem har liksom kommit tillbaka, trots att jag försökt kasta ut dem genom fönstret, bundit fast dem och försökt köra över dem med min bil. Jag har till och med försökt förtränga dem och helt enkelt sysselsätta mig för att glömma dem, men så krävs det så himla lite för att alla ska komma tillbaka. De där känslorna. Jag blir så sur... Är det meningen att det ska vara såhär så kan dem väl åtminstone försvinna ur mitt liv, nu och för alltid. För vad är det för mening med att känna en massa till ingen som helst nytta? Och även om det finns en mening med alla känslor, när ska jag få reda på det?
Någon form av kärlek borde väl komma in i mitt liv snart, med tanke på att februari skulle bli en kärleksfull och känslosam månad. Fast det kanske är kärleken till Kelly, min familj och mina vänner som menades? I så fall blir jag nog lite besviken, eftersom den kärleken är oerhört stor varje dag. Kärlek på kärleks vis har jag ju ingen för tillfället, och det är väl i stort sett den enda kärleken jag kan behöva just nu. Annars är jag faktiskt nöjd. :)

Min kära Simba står på balkongen och knackar på fönstret så jag håller på att bli galen! När han är inomhus springer han och Sture runt som två kanonkulor och river allt i deras väg, och slänger jag ut Simba (Sture går inte att slänga ut, han är som en stor jojo...) så ställer han sig där utanför och krafsar, knackar och bankar på fönstret och vill komma in. Han vet vad han ska göra för att få som han vill, den där röda hårbollen... *s*

Nu tänker jag gå och lägga mig! Måste upp tidigt i morgon och iväg till skolan som börjar vid 8.15. Därefter tar jag en promenad in till stan och möter upp Martina, Mikaela och Sanna för en tur i affärerna och lunch. Me like!
En piercingtur till Högsby, filmkväll hos Madde, ännu mera skola, något av Kalmars lekland, några timmar med prinsessan och symöte står på schemat för veckan, så jag kommer nog inte vara besviken när denna veckan lider mot sitt slut. :D
Puss och godnatt!

Inga kommentarer: