fredag 12 februari 2010

Sjunde himlen

Hej på er!
Jag är helt groggy i huvudet. Man ska inte sova för länge om dagarna, för då vaknar man inte till förrän framåt kvällen... *s*
Har precis käkat lite och tittat på Biggest Looser. Det är helt sinnessjukt vad mycket man kan åstadkomma om man vill. Det är ju faktiskt så, att det hänger på vilja. Man ska inte gnälla så mycket som man faktiskt gör, utan bara köra på. Tycker man att man kunde varit lite mer vältränad, träna då! Tycker man att man borde gå ner lite i vikt, banta! Det är bara du själv som står i vägen för dina drömmar. Att det sen är lättare sagt än gjort vet jag mycket väl, men man kan inte skylla på någon annan än sig själv.

Nu är det Sjunde himlen (nej, inlägget ska inte bara handla om teveprogram...) och jag får lika mycket rysningar som varje gång jag ser på det. En familj KAN inte vara så lycklig som de är i serien. Syskonen bråkar som om de vore världens klokaste barn, och det finns inga syskon som beter sig så! Dessutom är barnskådisarna i serien de mest värdelösa jag någonsin sett, jag blir helt enkelt tokig av att titta på det! Så varför tittar jag då? Ja, jag antar att jag fascineras av hur lyckliga de är. Jag tror nämligen inte på "leva lyckliga i alla sina dar".
Jag vill gifta mig, men är också brutalt medveten om att jag då kommer skilja mig någon gång i framtiden. Nuförtiden håller ingen ihop. Även de mest tillitsfulla människor gör snedsteg.
Egentligen är det jättekonstigt att jag har den synen på förhållanden. Mina föräldrar träffades när de var unga (mamma var nog 17...), och har varit mer eller mindre lyckligt gifta i massor av år nu. Det borde stärka mina tankar om att det faktiskt går att vara lycklig och hålla ihop hela livet. Men nej... Jag litar inte på någon mer än vad jag behöver. Jag vet att sanningen är den att det alltid finns en risk att den man älskar träffar någon bättre än en själv. Jag tycker det är jättetråkigt att det ska vara så, jag vill ju kunna lita på den jag väljer att leva med... Men i mina ögon är det tråkigt nog en omöjlighet...

Jag pratade med Nathalie förut och det kommer bli en fredag med massor av fredagsmys! :D Jag hade planerat att sitta insnöad här och spela The Sims hela dagen, men hon kommer hit efter ett och hämtar upp mig. Jag ska följa med henne till jobbet och städa lite innan vi drar hem till hennes pojkvän (som kanske jobbar i Karlshamn för den delen...) och äta tacos. Oh, what a day!
Kanske hörs senare, annars får ni vänta på spännande nya inlägg tills i morgon! :)
Puss hej

Inga kommentarer: