torsdag 4 mars 2010

Boston tea party

Ja... Forest fruit om jag ska vara ärlig. :) Älskar verkligen te! Dricker alldeles för lite nu när jag kommit på att kaffe smakar underbart!
Jag har stängt in Simba i köket för att han ska kunna få äta ifred. Sture den store går på diet, och han är en riktig pain in my ass... Jag fasar för veterinärernas arga blickar på mig när jag kommer för att kastrera honom. De tyckte att jag borde banta Simba när han kastrerades, och han var en muskulös, slank katt även då... Det där är nog ungefär som med att gå till frisören. Jag får alltid skäll mer eller mindre för att jag inte klippt mig på så länge. Mitt hår blir slitet så himla fort, men jag prioriterar annat före frisörbesök... That's the deal.

Jag vet inte vad som flög i mig tidigare idag. Jag flippade totalt och höll på att koka över av ren och skär ilska. Jag hatar verkligen när jag blir sån... Det är då man ger sig själv en fet jävla örfil för att komma på rätt spår. Funkar varje gång! ;) Det går inte att vara på sånt humör när Kelly är i närheten, hon blir ju rädd! Jag också för den delen... Den där enorma ilskan har bara ramlat över mig några enstaka gånger, och då av inga anledningar alls. Det är faktiskt lite otäckt...
Försökte komma iväg till mina föräldrar med min cykel idag (jag planerade in detta innan snön började falla hejdlöst...), men Kelly har på något vis blivit galet höjdrädd. Hon kunde inte hantera att sitta fast i cykelstolen, så hon grät hysteriskt tills jag plockade ur henne igen. Fick snällt ta vagnen istället... Hoppas verkligen det blir bättre, för jag tänker då inte gå överallt hela långa våren och sommaren. Älskar ju att cykla!

Det har kort och gott varit en hemsk dag ända sedan Kelly vaknade ur sin powernap. Hon var på dåligt humör, jag var på dåligt humör, vi triggade igång varann och till slut satt vi båda två och stortjöt... *s* Jag har känt mig så fruktansvärt omotiverad till precis allting dessutom, och för första gången har jag allvarligt funderat på att hoppa av skolan. Jag vet inte om jag hamnat rätt helt enkelt, men förhoppningsvis har det med min enorma energisvacka att göra.
Det finns så mycket jag vill göra, och jag tror verkligen att jag skulle behöva en stor förändring i mitt liv för att få ny energi och orka fokusera på allt som måste göras.
Jag har tänkt börja köra på pulverdiet mina barnlediga veckor, och varva med att äta då jag har Kelly. Jag känner inte att jag behöver gå ner särskilt mycket i vikt, men att få ha kontroll på sitt ätande är ett steg i rätt riktning. Jag skjuter ju upp i vikt så väldigt fort när det väl börjat, och det känner jag inte för just nu...
Jag skulle både vilja och behöva börja träna lite, vare sig jag gör det hemma på egen hand eller på gym eller liknande.
En flytt skulle inte sitta helt fel heller, men det är som jag nämnt i tidigare inlägg ganska uteslutet tills jag är färdig med skolan. Ja, för jag måste helt enkelt avsluta det här nu när jag börjat plugga känner jag. Tänk om jag skulle ångra mig annars?! Jag kommer förhoppningsvis få ett bra jobb någonstans med en fast lön, bra arbetstider och lång semester. *positivt tänkande*

Min ekonomi är något som hela tiden hänger mig i hälarna och håller mig fast i stressen och ångesten... Tänk om alla kunde vara ekonomiskt oberoende! Vad man skulle kunna njuta av livet istället för att kämpa om att få ihop sin tillvaro... Jag vet att det hela egentligen handlar om prioriteringar, men jag VILL inte enbart lägga mina pengar på sånt som är nödvändigt.
Jag betalar mina räkningar och lägger undan pengar till mat, men jag tänker inte låta hela min ungdom passera utan att ha varit med om roliga saker. Jag VILL kunna unna mig nya kläder och skor ibland. Jag VILL kunna åka på nöjesresor. Jag VILL ha roligt och må bra, även om det ibland blir bakslag på andra saker... Jag är helt klart medveten om att det är jag själv som är orsaken till att jag kommer få ställa av min bil, att jag ligger efter med en del räkningar och att jag sista veckan innan lön får leva på torrt bröd och pasta, men jag kan leva med det så länge jag känner att jag inte ångrar mina val. Därmed inte sagt att jag inte mår dåligt när pengarna sinar!

Nej, nu måste jag verkligen gå och lägga mig. Jag ska äntligen få komma iväg till skolan i morgon! :D Kelly brast nästan ut i lovsång när jag berättade att hon skulle få åka och leka med barnen i morgon. Haha! Jag antar att hon är lika trött på att gå hemma med mig, som jag är på att gå hemma med henne. Missförstå mig rätt, att sitta instängd mellan fyra väggar i flera dagar är inget jag gärna gör om det inte är nödvändigt. ;)
Sleep tight gott folk!
Puss puss

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag vet ingen som är så ekonomisk som du gumman...och prioriterar fel när det gäller pengar?? Nej du, nu var du allt ute och cyklade...Du är ett dygdemönster när det gäller pengar!! 22 år, student och ensamstående mamma... och något så enormt ansvarsfull! Kan man vara annat än stolt? Det är inte lätt att få ihop det ekonomiskt under sådana förhållanden, men du lyckas...förstår att du vill mer, men det blir bättre ska du se...Kram!