onsdag 31 mars 2010

Stackars mig

Godkväll!
Just idag har jag haft en fullkomligt fruktansvärd dag. Ja, inte för att något har gått fel, men det har inte stått helt rätt till med mitt psyke idag. Kände mig överkörd när jag vaknade, och försökte pigga upp mig med lite kaffe. Jag och prinsessan käkade frukost i köket för en gångs skull, vi brukar ju sitta framför Bolibompa... Tog bilen iväg till Bibbi och lämnade av henne där, innan bussen tog mig in till Kalmar. Kände mig totalt gråtfärdig av ingen anledning alls. Åtminstone inte vad jag kunde komma på trots flera försök att analysera mina känslor.
Seminariet gick jättebra, och jag kände mig lite piggare. MEN, mitt pisshumör återupptogs så fort jag lämnade skolan och har i stort sett fortsatt hela dagen.
Kelly gör mig alltid piggare och på bättre humör oavsett hur dåligt jag mår, så vi har faktiskt bara ägnat oss åt att umgås sen vi kom hem. Lagade nudlar och kycklinggryta med paprika och kokosmjölk, men prinsessan verkar ha tappat aptiten. Hon tryckte i sig en macka och lite välling efter badet istället, huvudsaken är ju att hon äter nånting i alla fall... Det har faktiskt gått toppen med rutinerna hittills den här veckan. Tandborstning, mat, sängtider, ja allt! :)

Tog en dusch och hamnade här eftersom veckans andra höjdpunkt var inställd och överkörd av CSI istället. *morrar*
Jag är så hungrig, men är lite tveksam till om jag ska falla för frestelsen att gå ut i köket och bre några mackor. Jag borde väl nöja mig med en morot istället, men jag vet inte... Jag antar att det är mitt hemska humör som får mig att likna en stor oformlig jag-vet-inte-vad när jag tittar mig i spegeln. Jag hoppas på det i alla fall, det vore ju för jäkligt annars. *s*
Jag vill träffa min mamma nu. Det är bara så svårt, hon jobbar ju så mycket. Dessutom känner jag mig så jävla tjatig och deprimerande och jag vet inte om hon orkar med mig... Jag saknar henne så mycket!

Nej nu får det faktiskt vara nog! Jag går ut i köket och fixar något att äta, sen sätter jag mig och beställer kläder. Den rosa jackan får det bli!
Ha en fantastisk kväll!
Puss

2 kommentarer:

Anonym sa...

Lilla gumman :(...jag saknar dig också, och jag har absolut tid och ork med dig...Du vet att du kan komma hem när du vill, och när du behöver, oavsett om du är arg, glad eller deprimerad...förstår du väl! Jag blir alltid lika glad när du kommer ;) eller kan jag komma hem till dig om du vill...Puss och kram!

Anonym sa...

Alla har såna där dagar då känslorna bara är skit... Men då är mammor och vänner väldigt värdefullt! De tröttnar aldrig på att lyssna även om historien upprepar sig... Man behöver få ur sig de jobbiga känslorna för att kunna fylla på med positiva.
Hoppas att allt känns bättre idag!
*kramas*