måndag 24 maj 2010

Grillparty i urskogen och redovisning

Hej på er mina kära läsare!
I skrivande stund sitter jag hemma hos päronen och njuter av att inte vara hemma. Vi tog en lugn och härlig promenad hit efter att vi varit hemma, käkat omelett med champinjoner och tittat på Pippi Långstrump medan regnet drog förbi och upphörde. Pappa åkte ganska direkt och hämtade mamsen vid stationen och vidare till affären, Therese och hennes kompis smugglade med sig Kelly ut till lekplatsen, Henrik var inte hemma och Fredde satt och pluggade i sitt rum. Vad skulle övergivna jag göra?! Jag tog mig i kragen och gjorde dagens goda gärning. Plockade ur och i diskmaskinen, vek handdukar och strumpor, slängde in en maskin tvätt, sopade av lite i köket och plockade i ordning. Har man tråkigt så har man... *s*

Helgen har varit jättebra! Lördagen ägnades åt... inte mycket alls faktiskt, fram tills vi skulle åka till Kalmar på grillfest. Min kamera dog såklart efter bara ett par bilder, och jag blev bitter! I övrigt var kvällen väldigt trevlig med underbar mat och härligt sällskap. Tack!

Igår var jag mer eller mindre som en levande död. Inte bakis sådär med huvudvärk och illamående, men hjärnan verkade ha gått i ide för dagen... *s* Precis när jag bestämt mig för att gå ut på promenad för att vakna till lite, så ramlade Niagarafallen ner utanför fönstret, så jag slängde mig på sängen och blev liggande där istället...
Runt fem mötte jag upp Martin och Kelly på pizzerian och käkade mig proppmätt. DÅ var jag äntligen redo för en ny, hel, underbar vecka med prinsessan. :D

Idag var det redovisning inne i skolan. Vi skulle hålla varsitt föredrag om våra respektive läs- och skrivutvecklingsprojekt på ca tio minuter. Jag hade snickrat ihop en powerpoint med mina mål och upplägg för lektionerna om mitt tema i ettan, ställde mig framför klassen och babblade på...
Efteråt blev man kidnappad av en av lärarna som lyssnade för att få lite feedback på det man nyss gjort. Jag fick frågan om jag var van vid att prata inför folk, om jag hade erfarenhet av ledarskap och sådär, och jag började undra vart hon ville komma. Hon kom aldrig till någon kritik, inte ens konstruktiv sådan, utan nöjde sig med att överösa mig med snälla kommentarer om hur bra det var. Inte för att skryta, men jävlar så bra jag är! ;D

Nu är det strax dags för lite käk innan vi promenerar hemåt igen. Håller en tumme för att regnet håller sig inne i molnen tills vi kommit innanför dörren och är i säkert förvar igen. Kvällen MÅSTE ägnas åt plugg i mängder, så det gäller att hjärnan slutar snurra och vaknar upp... *fnyser*
With love/Cecilia

1 kommentar:

Lotta sa...

Klart du är bra :) Tro lite mer på dig själv. Du har valt rätt väg och kommer klara dig galant :) Go tjejen ;)