fredag 23 juli 2010

Dödsångest

Tjenare!
Ikväll är jag på ett enormt depphumör, sitter och känner mig ensam och lyssnar på hemskt sorglig musik. Inte konstigt att humöret inte stiger i topp... *s* Ett äventyr var inplanerat ikväll, men eftersom vädret vägrar vara på min sida blev vi hemma istället. Visserligen det bästa med tanke på att jag känner mig extremt trött och sliten idag. Hur skulle jag klara av ett heltidsjobb när jag inte ens klarar mig igenom ett sommarvik utan att känna mig som en överkörd insekt på motorvägen...? *s*

Igår berättade min mamma en hemsk historia för mig om en pappa I USA som hade fått i uppgift att köra sitt barn till dagis innan han åkte till jobbet. Han glömde såklart detta, och eftersom barnet satt och sov i baksätet gjorde det sig heller inte påmint, och blev istället kvar i bilen hela dagen medan pappan var inne på jobbet. När han kom ut efter att ha slutat sitt pass satt ungen ihjälstekt i bilen på den stora parkeringen i gassande sol.
Med detta i huvudet vid läggdags igårkväll började min enorma dödsångest göra sig påmind. Till slut låg jag och tjöt så jag skakade och blev så pissförbannad på mig själv. Döden är oundviklig, det enda man kan göra är att hoppas man får leva sitt liv på bästa möjliga sätt, att alla nära och kära få dö på ett naturligt och fridfullt sätt och att man själv dör före sina barn. Mer än så kan man inte göra... Usch!

Och när jag väl somnat in vaknade jag bara en kvart senare av att någon dum jävel höll på att snickra ett hus. Ja, åtminstone lät det så... Mitt i natten var det någon som tydligen tyckte det var en bra idé att börja hamra och spika så det ekade i hela området. Plötsligt hörde jag någon skrika "Vad fan håller ni på med?!" och hamrandet slutade. Tack du okända människa som skrek vett i tokstollen/stollarna...

Dagens kloka: jag har kommit fram till att jag är alldeles för otydlig och luddig med vad jag vill. Från och med nu tänker jag satsa helhjärtat vad det än handlar om. Passar det sig inte är det ju bättre att få veta så tidigt som möjligt istället för att lägga mängder med energi på att gå omkring och undra om man är tillräcklig.

Nu är jag ledig hela helgen, och i morgon funderar jag på att smuggla med mig päronens bil och prinsessan till leklandet i Kalmar. Vad ska man annars göra när det regnar och är tråkigt ute? Jag hoppas såklart på att vi får gå på dejt också, Kelly och jag. Det återstår att se i morgon. ;)
Nu ska jag svepa upp min cola och lägga mig i sängen med min bok. Tror jag... Det lät åtminstone som en bra idé. :)
Sweet dreams/Cecilia

Inga kommentarer: