måndag 19 juli 2010

Här händer det grejer!

Ja, i mitt huvud alltså. Ibland förstår jag mig inte riktigt på mig själv. Man tror man har sån jäkla stenkoll, att man vet precis hur man fungerar och varför. Tänker sig att man ska förändra sig själv till något bättre men lyckas aldrig riktigt.

Jag känner en fin tjej som tror så mycket illa om sig själv. Som inte kan se hur vacker och underbar hon är utan istället är övertygad om att hon är allt annat än just det. Mina futtiga problem känns så jäkla obetydliga jämfört med hennes och jag tycker det känns så jävla illa att inte kunna ta mig in i hennes hjärna och öppna de där förbannade ögonen på henne och få henne att inse att hon är värd så mycket mer än hon tror. Jag är inte ensam om att älska henne...
Men visst är det så att när man möts av hinder börjar man lätt tvivla på sig själv. Den där välbekanta oduglighetskänslan sköljer över en som en stor svart flodvåg och man får verkligen kämpa för att inte hamna under vattnet och deppa ner sig. Man är älskad av många, man betyder mycket för ännu fler och världen vore inte densamma utan just dig. Även om du är korkad och gör hemska saker så finns det alltid någon som skulle sörja om du försvann. Alltid...

Jag är bara så väldigt rädd att bli missförstådd och uppfattad som något jag inte är. Jag har träffat så många människor som förändrat mitt liv på både gott och ont. Det allra värsta är om någon lyckas ta sig in i mitt hjärta på det ena eller det andra sättet. Det är då den extrema utmaningen börjar... Avvisar man mig börjar tankarna snurra. Är jag verkligen inte bättre än så? Varför dög inte jag åt just dig? Gjorde jag något fel? Grejen är väl egentligen att om man träffar någon bra, någon som lyckas med det där väldigt svåra så är man lyckligt lottad. För vad det än handlar om formar varje människa man möter en till något bättre. Man får en självinsikt och en insikt om andra människor och deras beteende, som man annars inte hade fått. Ikväll ska vi tänka positivt; jag är underbar och värd att lägga energi på. Förstår man inte det är det inte min förlust, det är din. ;)

Hoppas ni haft en härlig dag!
With love/Cecilia


Inga kommentarer: