onsdag 2 juli 2014

Att vara tonårsmamma utan tonåring

De säger ju att barn i 6-årsåldern går igenom "lilla tonåren". Oh yes indeed!
Argumenten, dispyterna, det ständiga missnöjet, de djupa tankarna, rädslor, ångest av olika slag... You name it! Jag tycker så synd om Kelly ibland, för jag känner igen mig så mycket i alla de där känslorna hon går igenom.
Vad vi än ska göra, är det alltid något som inte är bra. Hur mycket jag än anstränger mig för att vi ska ha roligt så är det aldrig tillräckligt.
Hon har tråååååååkigt och vill hitta på något, men inga förslag är tillräckliga.
Hon pratar mycket om döden och om andra djupa ämnen som ingen riktigt har svar på.
Humörsvängningar. Behöver jag säga mer? Min annars så stabila lilla solstråle har blivit sin mor upp i dagen...
Beslutsångest vid minsta lilla valmöjlighet.
Separationsångest vid mamma-och-pappa-skifte, det som funkat så problemfritt en lång tid.
Och så brorsan som både är det bästa och värsta i livet!

Jag har tänkt att jag måste hitta på lite på egen hand med Kelly. Hon far ganska så illa av att aldrig kunna få ha mig för sig själv längre och brukar klaga på att jag aldrig har tid att vara med henne.
Jag försöker förklara, att hemma hos mig så är jag ensam vuxen om allt ansvar. Det är ingen annan som handlar, lagar mat, diskar, tvättar, städar och ser efter lillebror. Det är ju det som är det tråkiga med att vara ensamstående, att inte ha någon att dela alla måsten med. När jag förklarar så brukar hon förstå.
Men nästa barnlediga helg kommer hon till mig redan på lördagen. Och då ska vi hitta på något mysigt tillsammans, bara hon och jag! För då är lillebrorsan hos sin pappa, och hon får ha mig alldeles för sig själv.
Jag funderar dessutom på att åka på Harry Potter-utställningen i Norrköping med henne. Hon är ju totalt såld på filmerna och jag tror verkligen att hon skulle uppskatta det jättemycket!

Hur många ungar man än har, så är jag helt övertygad om att varje barn behöver ha egentid med bara mamma eller pappa ibland, för att känna sig extra sedda. Precis som att mammor och pappor ibland behöver ha tid tillsammans, utan barn.

Inga kommentarer: