tisdag 4 november 2014

Att mellanlanda

Livet står stilla just nu. Det händer ingenting, åt varken det ena eller det andra hållet. Energin går på sparlåga och allting känns... tråkigt! Samtidigt känner jag mig förväntansfull, precis som ett barn kvällen innan julafton. Det är precis som att jag har mellanlandat någonstans mellan livet och livet. Något kommer att förändras men jag vet inte vad. Jag står här och väntar på tåget som ska ta mig till nya, okända platser. Och jag ser fram emot det! 

Jag längtar efter att få fylla vardagarna med något meningsfullt (utöver tiden med mina barn såklart!). Jag vill gå upp på morgnarna och åka till jobbet. Varje dag. Det är döden att vara såhär mycket ledig! 

Och så lägenheten. När jag är på mitt allra sämsta humör så hatar jag mitt hem. Anklagar lägenheten för att jag inte trivs. En ganska simpel anledning till att jag vantrivs är för att jag inte kan ha det fint. Alla fina saker står uppställda på hyllor eller inpackade i en garderob någonstans, av säkerhetsskäl. 
Vissa föräldrar tycker att man ska vänja barnen vid att det finns småplock och ömtåliga saker de inte får röra. Javisst, självklart! En jättebra idé! Om man har barn som lyssnar och låter bli att slänga de finaste ljuslyktorna i golvet om man säger nej. ;) Så jag låter mina fingrejer stå kvar i takhöjd tills lille herr Klåfinger lugnat ner sig en smula.

Och så alla jäkla leksaker överallt! Det ser ut som om en leksaksbutik exploderat i mitt vardagsrum, varje dag. Och då har vi inte ens särskilt mycket leksaker...
Jag har varit jätteanti tanken på att flytta ut mitt sovrum i vardagsrummet för att ge Kian eget rum. Han är ju inte så gammal än och bla bla bla... Man kan säga vad man vill, men jag skulle göra vad som helst för att få undan alla leksaker in i ett eget rum, där de förvaras åtminstone... Så, jag flyttar ut i vardagsrummet inom en snar framtid. Vem vet, det kanske kan bli jättemysigt! ;) Man får göra vad man kan med det man har, när inget annat alternativ finns tillgängligt...

Ja, mycket kommer säkerligen att hända snart. Under tiden slår jag mig ner på terminalen med en stor kaffe och väntar på att det där tåget ska komma...