söndag 19 april 2015

Att stirra katastrofen i vitögat

Vilken dag! Jag hade helst legat nerbäddad i soffan och tittat på okomplicerade b-filmer hela dagen, halsat cola direkt ur flaskan och tryckt i mig en fet pizza. Men icke.
Kian kom hem och var på världens sämsta humör. Ingen kul match med min mindre pigga skalle, men vi gjorde det bästa av situationen och gick ut på promenad.
De kommande timmarna springer förbi och vi hämtar upp Kelly vid femtiden. När vi kommer hem igen är barnen hungriga och Kian är arg-trött. Snutte, tutte och barnprogram funkar alltid för att få lite tid över till att laga mat i lugn och ro. 

Men. Vart är snutten?!

Vi letar och letar, lyfter på kuddar, tittar under och bakom möbler, bakom dörrar och i skåp. Ingen snuttefilt någonstans och paniken kommer krypande. Kian får ett meltdown och är absolut inte nöjd med bara tutten. Inte ens mammakramar duger... 
Jag ringer min mamma som ger sig ut på cykel och letar.
Lagar mat och försöker avleda den värsta saknaden med tusen idéer på andra aktiviteter. Längtar efter att få gå och lägga mig... 
Och efter vad som känns som en halv evighet ringer min mamma och har hittat den högst saknade snutten upphängd i ett träd. Halleluja! 
Snacka om att stirra katastrofen i vitögat...

Vi firade söndag med finmiddag! Hittade ett recept på Jennys matblogg som jag bara blev tvungen att prova - kycklinggratäng med taco. Så himla enkelt och såå gott! Den kommer jag absolut att göra igen.


Det är märkligt egentligen, vad livet hittar på. Hur historier upprepar sig, hur vissa människor kan sätta hjärnan helt ur balans, hur lite spontanitet kan förgylla en hel kväll... Ja, livet är sannerligen inte tråkigt i alla fall!

Nu ska jag bädda ner mig och ladda för en ny arbetsvecka. 
Godnatt


Inga kommentarer: